Läget är stabilt. Har sovit typ 4 timmar i soffan, uh vad skönt det var. Boken är snart utläst. Har 7 kapitell kvar omg. Jag ser ljuset.
Jag hatar när det ringer nu. Jag blir helt förstelnad varje gång den ger ifrån sig ett knyst. Jag får för mig att det ska vara hemtjänsten, eller någon annan som är inne hos farmor och farfar. Vågar inte svara, för tänk om. Man lever i ett ovetande. Man väntar liksom på något som man vet kommer hända. Men man har inte den blekaste aning om när. Om en timme, dag, vecka. Någon gång kommer det hända, det vet jag. Men när, när exact. Kommer jag väckas, kommer jag bli tvungen att åka från skolan? Jao, usch vi får väl se.


ä c k t a  v ä n n s k a p < 3