Så har nästan ett år till på universitetet gått, och jag är snart klar här. Jag flyttar hem. 

Ska vi ta det i rätt ordning? Sommarkatten? Ja, han blev en innekatt. Men det finns dagar jag liksom ångrar att jag gick in i en ny relation. För jag som person som känner väldigt mycket blir man förrvirrad av någon som har svårt att veta vad en känsla ens är. Distans på det. Det är klurigt och suger faktiskt rätt hårt i mellanåt. När man har en katt på distans innebär det en hel del resande, vilket jag tror har varit min räddning detta sista år. Jag har fått en lagom distans till Luleå, samtidigt som jag insett att jag inte alls vill till Stockholm. Jag vill ju hem. 

Externa tog jag på omtentan och efter det har det bara gått jävligt bra för mig. Klarat alla andra tentor och lyckats jobba mycket så jag haft råd med alla flyg. Det är jag stolt över. Att jag löser det. Att jag snart tagit mig igenom den här utbildningen. Jag har köpt en bil. Som jag får på mammas födelsedag. Den ska ta mig hem. Jag ser redan nu hur jag skriver sista tentan, packar ihop pennfordralet och går ut. Solen lyser, och på parkeringen står den. Jag hoppar in, sätter igång en väl vald låt och bara kör. Lämnar Luleå bakom mig och går in i ännu en ny tid i mitt liv. Jag har en kärlek till det här med kapitel. Se mitt liv som olika blocks. Det finns så mycket spännande saker framför mig nu. Jag vet inte äns vart jag ska jobba. Har fått erbjudande på svensk fastighetsförmedling. Men det är något som skaver och ja vet knappt vad. Vi får se vart jag hamnar helt enkelt. Men de är inte förren i Augusti som jag börjar, så jag tänker att det visar sig då. Ska köra en sommar på norra igen. Det är ju bra pengar, och Mats kommer va där också. Och katten såklart i samma stad. Det blir bra. Det brukar bli det. 

 

Nu är det bara att köra på. Inte alls långt kvar nu. Även om varje dag är en evighet.